Internetskola - Hästens gångarter

Skritten är liksidig och fyrtaktig.

Skritten ska vara avspänd men energisk. Ryggmuskulaturen utgör en brygga mellan fram- och bakdel. Skritten präglas av elasticitet.

Fotförflyttningen i skritt är följande:

Höger bak

Höger fram

Vänster bak

Vänster fram

 

 

Traven är en tvåtaktig med sväv

Mellan de diagonala trampen ligger ett svävmoment.

Fotförflyttningen i trav är följande:

Höger bak och

Vänster fram

Svävmoment

Vänster bak och Höger fram

 

 

 

 

Galoppen är en tretaktig, oliksidig språngartad rörelse med sväv

Fotförflyttningen för höger galopp är följande:

Vänster bak

Höger bak och

Vänster fram Höger fram

Svävmoment

 

 

 

Tölten är 4-taktig utan sväv

Det går att höra tydligt takten i tölten om du lyssnar.

Alltså 1,2,3 & 4. - 1,2,3 & 4 osv..

Eftersom det är en "böljande" rörelse så sitter du stadigt i sadeln utan att skumpa runt.

 

 

Passgång är en tvåtaktig gångart med sväv

som vissa islansdhästar har anlag för.

Utmärkande för denna gångart är att två ben på samma sida

förflyttas framåt samtidigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Är tölt jobbigare än trav?
Det behövs i allmänhet mer träning för att få en islandshäst att tölta lätt och balanserat i ren takt än att trava och det har därför föreslagits att tölt kan vara mer fysiskt krävande än trav.
I den här studien undersöktes bl.a. hjärtfrekvens, andelen röda blodkroppar och mjölksyra i blodet i trav och tölt hos åtta välutbildade islandshästar. Jämförelsen gjordes på en sträcka om 642 m i tre standardiserade hastigheter. Hästarna gjorde testen två gånger, med olika ryttare.
Resultaten visade att det fanns statistiska skillnader mellan trav och tölt men skillnaderna var små, nästan försumbara. De skillnader som observerades pekade dock alla i samma riktning, att tölt krävde mer arbete och kanske mer anaerobt arbete (mjölksyrabildande).
Dessa observationer är logiska, eftersom stegfrekvensen var högre i tölt än i trav (106 jämfört med 94 steg/min), d.v.s. fler muskelkontraktioner måste göras i tölt än i trav. Flera studier behöver dock göras för att bättre förstå vilken betydelse t.ex. talang (genetik), träningsstatus, sträcka och underlag har.
Länk till artikeln: http://dx.doi.org/10.2527/jas.2015-9141

Besökare online      Besök idag      Besök denna vecka      Besök denna månad