Internetskola - Hästens sjukdomar

Sommareksem

Vissa raser löper risk att drabbas av eksem, däribland islandshästar, tinker, frieser och vissa ponnyer.

Anledningarna till att en häst som har sommareksem kliar sig i man, svans, på öron, under magen eller i vissa fall på hela kroppen beror på en allergisk reaktion på svidknottens bett.
Hästarna har inte utvecklat några antikroppar mot svidknotten då dessa inte finns på island.
Eksem är därför vanligare på islandsfödda hästar (importerade hästar) än de som är födda i sverige.

För att hålla borta svidknotten från hästarna lägger man på dem ett s.k eksemtäcke som dem har på sig hela den varma årstiden då det finns knott i luften. 
'Täcket är som en heltäckande "pyamas" som förhindrar att knotten kan komma åt att bita på känsliga ställe som huvud, öron, mankam, mage och svans är ett effektivt skydd mot dessa bitande insekter.

Fång

Fång är en sjukdom som är väldigt smärtsam för hästen. Hästen blir varm & får högre puls i hovarna.
Det finns flera olika stadier av fång - från lindring fångkänning till svår med roterat hovben som följd.
Hästen kan visa symtom med lindrig hälta på frambenen till ovilja att röra sig, inte vilja svänga eller inte vilja resa sig. Fång kan uppkomma av en rad olika orsaker, den vanligaste orsaken är att hästen går på ett för kraftigt bete men det finns även hästar som får fång av felaktigt foder, på hösten då den kan ha ätit någon giftig växt då betet i hagen börjar ta slut, efter fölning & vid långvarig ansträngning.
Överviktiga hästar löper större risk att drabbas. Har en häst en gång haft fång finn alltis risken för återfall.

 Det är viktigt att hästen omedelbart får veterinärvård vid minsta misstanke om fång!

Hälta

Hälta kan bero på många olika saker. Hästen kan t.e.x blivit sömstucken vid skoning, trampat på en vass sten och fått ev hovböld, överansträngt sig, trampat fel, halkat, fått en fraktur eller en ledskada.
En häst som är halt på ett framben "nickar" tydligt med huvudet när den sätter ner det friska benet.
En häst som är halt på ett bakben höjer upp huvudet när det friska benet sätts i marken.
Vid kraftig hälta, minsta misstanke om fång eller om hästen inte blir bättre av vila inom ett par dagar skall alltid en veterinär kontaktas! 

Kolik

Kolik är ett samlingsbegrepp för smärta i mag- eller tarmsystemet hos hästen. 
Oavsett orsaken till koliken, är symptomen ofta likartade och för veterinären är det i allmänhet svårt att snabbt avgöra vilken typ av kolik det handlar om.
Gaskolik: Tarmarna är fyllda av större mängd gas. Uppkommer vanligen vid foderbyte eller när hästen ätit foder av dålig kvalitet. Symptomen är ofta matvägran och allmän oro och besvären kan vara långvariga. 
Oftast är förstoppningen lokaliserad till grovtarmen.
Sandkolik är vanligast i södra Sverige, där hästar som går på hårt avbetade sandjordsarbeten lätt får i sig sand som följer med gräsröttena upp när hästen betar. Sanden lägger sig kvar i tarmarna och ger så småningom upphov till varierande grader av kolik.
Tarmomvridning ger plötsliga och mycket häftiga smärtor. 
Tillståndet kräver oftast ett akut kirurgiskt ingripande. 

Det är viktigt att hästen omedelbart får veterinärvård vid minsta misstanke om fång!

De första åtgärderna vid ett misstänkt kolikanfall är att omedelbart kontaka veterinär.
Gör dig en klar bild av hur hästen beter sig innan du ringer. Matvägrar hästen? Vad har den för puls?          
Står den bara och skrapar – eller lägger den sig ned så fort den släpps? Reser den sig igen. Och i så fall hur snart? Tittar den mot buken? Slänger den sig mot väggarna i boxen?

Sårskador

Sårskador kan se ut på många olika sätt. Hästen kan skadat sig i hagen, blivit sparkad av en annan häst, gått om kull på hård underlag o.s.v. Håll såret rent och kontakta veterinär. Är såret så pass stort så att det behöver sys är det viktigt att detta sker samma dag! Vid kraftig blödning är det viktigt att stoppa blödningen omdelbart med hjälp av ett tryckförband.

Löss - Pälsätare

Lusangrepp är vanligast under den årstid när hästarna har tjock vinterpälspäls.
Området som är angripet blir ojämnt och ser malätet ut. 
(Klicka för större bild)
I Sverige är pälsätande lus (Bovicola equi) vanligare än den blodsugande (Haematopinus asini). Lusangrepp ses framför allt på senvintern och vår.
Behandling: Det finns receptbelagda medel att använda vid förekomst av pälsätare. Man kan även tvätta hästen i speceillt schampoo & klippa runt de drabbade områdena.
 

Senskador

Senskador uppstår av överbelastning, som leder till små mikroskador i vävnaden, som vid fortsatt överbelastning till slut kan leda till en mera omfattande senskada. Senor som ofta drabbas av senskador är den ytliga böjsenan och gaffelbandet. Även den djupa böjsenan, den djupa böjsenans förstärkningsband & sträcksenorna kan skadas. Senskador läker långsamt, bland annat på grund av att senor har dålig blodförsörjning. 
Beroende på hur allvarlig skadan varit, bör man räkna med alltifrån några månaders konvalescenstid upp till ett år.

Friskt framben
Friskt framben
framben med senskada
framben med senskada

Mugg

Mugg är en form av sårskorpor som sitter i karleden. Huden i karleden är tunn och känslig och leriga hagar kan böand annat vara orsaken till mugg. För att behandla mugg måste man hålla karlederna rena och torra och smörja med en mjukgörande salva.
 

Parasiter

Styngfluge ägg Styngfluge ägg

Alla hästar har mask, men en mindre mängd stör inte djurens hälsa.
Föl & unghästar är mer känsliga för parasitangrepp, här kommer kort infoformtion om de olika parasiterna.

Styngflugor  lever under några veckor på sommaren. Honorna deponerar karaktäristiska gulvita ägg på hästens hårrem, företrädesvis på frambenen & manken. Larven, som upptas via munnen, vandrar i munhåla och tunga innan den slår sig ner i hästens magsäck eller i första delen av tarmen där den övervintrar till efterföljande sommar. I magsäck/tarm orsakar larverna knappast någon skada. När larverna befinner sig i munhålan kan dock hästen tillfälligt visa tecken på obehag i form av till exempel irritation av betsel eller besvär att äta. Den viktigaste förebyggande åtgärden är att skrapa bort äggen dagligen när de befinner sig på hästens päls. Styngfluga kan inte påvisas genom träckprov.

Blodmask - Små blodmaskar är hästens vanligaste inälvsparasiter.
De finns i alla hästhagar och går inte att utrota genom intensiv avmaskning.
Målet med parasitkontroll är därför att hålla smittrycket på en låg nivå så att hästarna inte påverkas negativt. Hästarna smittas när de äter larver på ett smittat bete och i tarmen utvecklas de via olika larvstadier till vuxna maskar. De vuxna maskarna lever i hästens grovtarm. 
'Alla hästar är infekterade med vilande larvstadier vilka är svåra att eliminera med maskmedel. Dessa larver utvecklas successivt till nya vuxna maskar. Vid kraftiga angrepp med liten blodmask kan symtom uppträda i form av avmagring och diarré. I sådana fall kan man ofta se tusentals maskar/larver i avföringen (0,5-2 cm långa). Stora blodmasken (Strongylus vulgaris) är inte lika vanlig, men kan ge symtom i form av kolik, framförallt vintertid då larvstadier befinner sig i blodkärlen som försörjer tarmarna.

                                                           Sidan är under konstruktion

Besökare online      Besök idag      Besök denna vecka      Besök denna månad